– Det blir väldigt tydligt att kommunsektorn, inklusive Luleå, är hårt pressad. För vår del tillkommer även effekterna av utjämningssystemet. Det är absolut nödvändigt att snarast ställa om och prioritera, säger Jan Öström, ekonomichef Luleå kommun.
För att möta utmaningarna behöver kommunerna effektivisera sina verksamheter med allt ifrån förändrade arbetssätt till användning av ny teknik. Ett sätt att trygga kompetensförsörjningen är enligt SKL att underlätta så att fler kan jobba heltid och några år till.
Staten behöver ta större ansvar
SKL anser också att staten måste ta ett större ansvar genom att minska de riktade statsbidragen och ersätta dem med mer generella statsbidrag.
– Det finns en mängd regler kring statsbidrag, som styr och konserverar nuvarande organisation, bemanning och struktur. Regering och riksdag behöver istället tänka i helt nya banor och styra resurserna på ett mer effektivt sätt, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.
Prognosen för kommunsektorn
I vårens ekonomirapport räknar SKL med att skattesatsen till kommuner och regioner ökar med 13 öre år 2020, vilket ger drygt tre miljarder kronor i intäktsökning. För att klara ett resultat på en procent som andel av skatter och statsbidrag fram till år 2022 saknas ändå nästan 35 miljarder, givet att kostnaderna ökar i takt med befolkningen. Enligt intentionerna i januariavtalet ska statsbidragen till kommuner och regioner höjas med fem miljarder per år. Därtill behöver sektorn själv effektivisera verksamheten motsvarande en årskostnad på cirka 20 miljarder kronor år 2022.