Fortsatt stora utmaningar för kommunerna

När SKL, Sveriges kommuner och landsting, presenterar vårens ekonomirapport förstärks bilden av att kommunerna är i början av en period med mycket stora krav på omställning. Den ekonomiska tillväxten väntas bromsa in och skatteunderlagets utveckling blir betydligt svagare än tidigare år.

Den demografiska utvecklingen med allt fler barn, unga och äldre gör att behoven av skola, vård och omsorg ökar. Om tio år kommer äldre över 80 år ha ökat med cirka 47 procent, medan den yrkesverksamma befolkningen i åldern 20–64 år enbart har ökat med fem procent.

Det betyder att det saknas både skatteintäkter och arbetskraft när kommunerna ska anpassa sina verksamheter till det ökade behovet av välfärd.

Det föds fler och vi lever allt längre. Befolkningen ökar särskilt snabbt i de mest kostnadskrävande åldrarna, samtidigt som befolkningen i yrkesverksam ålder bara ökar svagt.

Illustration som visar hur vi kan klara de ökade välfärdsbehoven.

– Det blir väldigt tydligt att kommunsektorn, inklusive Luleå, är hårt pressad. För vår del tillkommer även effekterna av utjämningssystemet. Det är absolut nödvändigt att snarast ställa om och prioritera, säger Jan Öström, ekonomichef Luleå kommun.

För att möta utmaningarna behöver kommunerna effektivisera sina verksamheter med allt ifrån förändrade arbetssätt till användning av ny teknik. Ett sätt att trygga kompetensförsörjningen är enligt SKL att underlätta så att fler kan jobba heltid och några år till.

Staten behöver ta större ansvar

SKL anser också att staten måste ta ett större ansvar genom att minska de riktade statsbidragen och ersätta dem med mer generella statsbidrag.

– Det finns en mängd regler kring statsbidrag, som styr och konserverar nuvarande organisation, bemanning och struktur. Regering och riksdag behöver istället tänka i helt nya banor och styra resurserna på ett mer effektivt sätt, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.

Prognosen för kommunsektorn

I vårens ekonomirapport räknar SKL med att skattesatsen till kommuner och regioner ökar med 13 öre år 2020, vilket ger drygt tre miljarder kronor i intäktsökning. För att klara ett resultat på en procent som andel av skatter och statsbidrag fram till år 2022 saknas ändå nästan 35 miljarder, givet att kostnaderna ökar i takt med befolkningen. Enligt intentionerna i januariavtalet ska statsbidragen till kommuner och regioner höjas med fem miljarder per år. Därtill behöver sektorn själv effektivisera verksamheten motsvarande en årskostnad på cirka 20 miljarder kronor år 2022.

Graf som visar ökningen av välfärdskostnader

Demografins utveckling gör att behoven av skola och äldreomsorg ökar mest.

FAKTA

  • SKL:s ekonomirapport kommer ut två gånger per år och är en av grunderna för kommuners och regioners budgetplanering.
  • Ekonomirapporten belyser landstingens och kommunernas ekonomiska situation och förutsättningar samt den förväntade samhällsekonomiska utvecklingen på några års sikt.
  • Läs hela rapporten Länk till annan webbplats.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text: Susanne Lundblom

Grafik: SKL

Logotyp