Killmiddagen blev en ögonöppnare

Målmedvetet arbete att få fler tjejer till fritidsgårdarna har gett resultat. Nu fortsätter jämställdhetsarbetet i kommunens ungdomsverksamhet med mansnormen. Men personalen vill börja med sig själva och sina värderingar först.

Robin Lindquist är verksamhetsledare på mötesplatsen Navet och Anna Timfält är fritidsledare på Örnäsets fritidsgård. De är båda engagerade i Ung i Luleås arbete för jämställdhet och jämlikhet i kommunens fritidsverksamhet för unga.
– Inom Ung i Luleå har vi jobbat länge med jämställdhetsfrågan. Tre verksamheter inom ung i Luleå blev HBTQ-certifierade 2013 och vi omcertifierade oss 2016. Därefter har det rullat på. Att börja jobba normkritiskt inom ett område smittar av sig till fler områden, säger Anna Timfält.

Robin Lindquist och Anna Timfält.

Robin Lindquist har tidigare jobbat med bland annat Luleå hamnfestival, med att motverka mäns våld och ofredanden mot kvinnor.
– De destruktiva mansnormerna sätter sig i unga år och om man kan påverka killar medan de är unga kan man komma en bra bit, säger Robin Lindquist.

Allt fler tjejer besöker fritidsgårdarna

Ung i Luleå för besöksstatistik uppdelat på kön. När den visade att 80 procent av besökarna i fritidsgårdarna var killar började fritidsförvaltningen göra insatser för att tjejer skulle känna sig välkomna.

Under en period hade Ung i Luleå aktiviteter som riktade sig enbart till de som identifierar sig som tjejer. Det var en av flera åtgärder som vidtogs för att åtgärda bristerna och totalt sett har det gett effekt: idag är hälften av besökarna tjejer på flera fritidsgårdar. Nu finns också ett arbete med mansnormer.
– Jag känner igen hur unga killar pratar med varandra och kulturen påverkades av att det var så stor andel killar på fritidsgårdarna. Killarna kunde sätta tonen. Tjejer kan stängas ute och även killar som inte känner igen sig i den typen av manlighet, säger Robin Lindquist.
– Vi såg en destruktivitet bland killarna som vi ville sätta stopp för. Vi frågade oss själva vem som kan prata med dem om vad det är att vara man, säger Anna Timfält.

Mansnormer hejdade män från att prata

Arbetslaget tog in boken av ”Allt vi inte pratar om – en bok för killar och män” av Ida Östensson och Thor Rutgersson. Boken består av intervjuer med män om saker som de vanligtvis aldrig pratar om.
– Som till exempel våld, förhållandet till alkohol och droger, sex, porr, att vara ledsen och psykisk ohälsa. Hela arbetslaget läste boken och lyssnade på en föreläsning med Thor Rutgersson, berättar Robin Lindquist.

När sedan arbetslaget, där både män och kvinnor ingår, pratade om frågan hade männen svårt att prata utifrån sitt eget perspektiv. Det behövdes något mer.
– Om vi som jobbar med killar ska kunna våga öppna upp oss och bryta ner normer så behöver vi börja med oss själva, säger Robin Lindquist.

Middagen blev en wow-upplevelse

Arbetsgruppen anordnade en killmiddag utifrån Make Equals koncept och samtalsmaterial för kollegor. Männen i arbetsgruppen satt tillsammans och började ta i frågorna kring manlighet och mansnormer.
– Alla hade känslan efteråt att oj, såhär har jag aldrig pratat med en annan man. Samtalet blev på en helt annan nivå än när vi var hela arbetsgruppen eller när vi pratar med våra kompisar. Det blev jättebra. Vi kände att vi vill jobba vidare och kunna ta ut erfarenheterna i verksamheterna och till ungdomarna, säger Robin Lindquist.

– Det låter banalt, att det blir en wow-upplevelse för att några män sätter sig och äter mat ihop och pratar, men det finns normer om att vi män inte ska öppna upp oss. När vi var enbart män var det lättare att utgå från sig själv. Vi pratade om status och hierarkier på arbetsplatsen och om när kollegor mår dåligt. Efteråt tycker jag vi tar bättre hand om varandra, säger Robin Lindquist.
– Jag tror att vi som grupp har blivit lite bättre på att lyssna på varandra, säger Anna Timfält.

Arbetet ska bli kontinuerligt

Nästa steg är att hitta sätt att använda erfarenheterna i mötena med unga killar.
– Det handlar om bemötande och förhållningssätt, att visa att det är okej att vara ledsen och prata om relationer utan att göra någon stor grej av det. När man har fått öva sig själv på det så blir man en bättre fritidsledare, säger Robin Lindquist.

Det finns flera metoder som skulle kunna vara aktuella i arbetet med unga. Killmiddagen kan bli en killunch eller killfika. Konceptet Locker Room Talk har tagit fram en bra metod för att jobba med destruktiv jargong bland killar (se intervju med Jakob Baudin från SISU idrottsutbildarna nedan om deras arbete med Locker Room Talk). I nuläget håller kultur- och fritidsförvaltningen på att forma ett sätt att kontinuerligt arbeta både med unga och internt med sig själva.
– Det kan ta tid att komma framåt med sådana här frågor. HBTQ-utbildningen var ett år lång och vi har jobbat med frågan sen dess. Det är samma sak med den här delen, säger Anna Timfält.

 

Jakob Baudin på SISU Idrottsutbildarna intervjuades under Forum Jämställdhet om arbetet med Locker Room Talk.

Regnbågskafé en trygg mötesplats

Inom HBTQ-arbetet driver Ung i Luleå tillsammans med RFSL ett regnbågskafé. Detta startade på test och utan budget, innan det blev finansierat via folkhälsorådets medel för sociala investeringar. Under ett år har Regnbågskaféet varit en mötesplats för unga HBTQ-personer.
– Det har varit jättepopulärt och bra. Vi träffas två gånger i månaden, kan pyssla och ha något tema eller bara ha en plats att mötas. Vi snittar 15–20 besökare per träff, berättar Anna Timfält.

Bland HBTQ-ungdomar, speciellt unga transpersoner, är det vanligare med psykisk ohälsa och även självmord. Därför kan mötena bli en arena för att prata om hur en mår.
– Det ger ett rum för en grupp som vi arbetar för att välkomna i våra ordinarie verksamheter, men som ändå inte alltid känner sig välkomna där, säger Anna Timfält.

Du kan läsa mer om Regnbågskaféet i kommande pappersnummer av Vårt Luleå.

 

FAKTA

  • Kultur- och fritidsförvaltningen har integrerat målet om jämställd fördelning av makt och resurser i sin styrning, ledning och rutiner.
  • Mötesplatsen Navet Länk till annan webbplats. ska öppna under 2019 och ska ge unga luleåbor förutsättningar att realisera sina egna drömmar och idéer, forma sin identitet och skapa mening för sig själva och andra.
  • Initiativet Killmiddag Länk till annan webbplats. startades av jämlikhetsstiftelsen Make Equal 2016 med ambitionen att ge killar och män chansen att börja med sig själva i kampen för ett jämställt och jämlikt samhälle.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text: Malin Svedjeholm

Foto: Malin Svedjeholm & Frank Rizo

Logotyp