Kampen för rösträtt fördes också i Norrbotten. År 1907 bildades flera lokala föreningar och många norrbottningar engagerade sig i frågan. Karin Tjernström, arkivarie vid Norrbottens museum, har gjort efterforskningar och hållit föredrag om processen som utspelade sig i Norrbotten i början på 1900-talet. På den internationella kvinnodagen föreläste hon på Arkivcentrum om den lokala kampen för kvinnlig, politisk rösträtt.
– Jag tycker att jämställdhet är en viktig fråga, men det kanske är extra intressant för mig då min mormor gick på flickskolan i Luleå. Det var många av lärarinnorna där som var engagerade i frågan, säger hon.
Föreläsningen inleddes med en bakgrund om kvinnors rättigheter vid den tiden och vad de slogs för nationellt.
– En stor fråga, förutom att kvinnor inte fick rösta, var att gifta kvinnor var omyndiga fram till år 1921. Det var ett stort problem. Allt fler kvinnor var yrkesverksamma, men hade ändå inte samma rättigheter som sina manliga kollegor. Många kvinnor riskerade exempelvis att få sparken när de gifte sig eftersom det antogs att de inte skulle arbeta längre. På Flickskolan, som var en privat skola, kunde de däremot fortsätta arbeta även när de gifte sig.
